ADR-skylt – farliga ämnen och deras identifikationsnummer

Vid internationella transporter är det oerhört viktigt att följa säkerhetsreglerna, särskilt när det gäller farliga ämnen.

De karakteristiska orangefärgade ADR-skyltarna är en viktig del av systemet som gör det möjligt att identifiera sådana ämnen.

Innehåll

Vad är ADR-avtalet och varför är det så viktigt?

Hur ser en ADR-skylt ut och vad betyder den?

Typer av farliga ämnen

Vad är UN-nummer?

Lista med exempel på ämnen efter UN-nummer

Transportörers och förares skyldigheter

Transport av farligt gods

Transport av farligt gods är ett ämne som väcker stort intresse och många frågor – särskilt bland anställda i transportföretag och personer som arbetar med logistik. Det är helt förståeligt, eftersom det varje dag färdas fordon på vägarna som transporterar material som vid oförutsedda händelser kan utgöra en allvarlig fara – inte bara för personer i närheten, utan också för miljön och själva väginfrastrukturen.

För att minimera riskerna i samband med transport av denna typ av material har detaljerade bestämmelser införts som reglerar processen noggrant. Att följa dessa bestämmelser är inte bara en laglig skyldighet, utan också en mycket viktig del av säkerheten vid transporten.

Ett av de viktigaste dokumenten som reglerar denna fråga är ADR-avtalet. Vill du veta exakt vad det handlar om, vilka huvudprinciper som fastställs och vilka varor som klassificeras som farliga? I den här artikeln besvarar vi dessa frågor och förklarar hur ADR-reglerna påverkar säkerheten och organisationen av vägtransporter.

Vad är ADR-avtalet och varför är det så viktigt?

ADR-avtalet, eller L’Accord européen relatif au transport international des marchandises Dangereuses par Route, är ett internationellt avtal som reglerar reglerna för transport av farligt gods på väg.

Det undertecknades första gången den 30 september 1957 i Genève och antogs ursprungligen av endast nio länder. Sedan dess har ADR-bestämmelserna uppdaterats regelbundet vartannat år. Med tiden har antalet signatärländer ökat avsevärt, vilket understryker vikten och universaliteten av dessa bestämmelser för att garantera säkerheten på vägarna – 2018 uppgick antalet till 50 och mellan 2023 och 2025 ökade det till 54.

En fullständig lista över länder som har anslutit sig till ADR-avtalet finns i publikationer från UNECE (FN:s ekonomiska kommission för Europa). Organisationen uppdaterar regelbundet uppgifterna och ger tillgång till den senaste informationen om avtalsparterna och internationell transport av farligt gods.

Hur ser ADR-skylten ut och vad betyder den?

ADR-skyltar är karakteristiska orange, reflekterande skyltar som placeras på framsidan och baksidan av fordon som transporterar farligt gods. De spelar en viktig roll i vägtransporter inom de länder som omfattas av ADR-avtalet, eftersom de ger viktig information om typen och arten av de farliga ämnen som transporteras.

ADR-skyltarna har två identifieringsnummer:

• Farlighetsnummer (Kemler-nummer): En två- eller tresiffrig kod som anger typen av fara, t.ex. 33 betyder brandfarliga vätskor.
• UN-nummer: Fyrsiffrigt nummer som identifierar specifika giftiga, frätande, brandfarliga, explosiva eller radioaktiva ämnen.

Deras enkelhet och standardisering gör dem lättlästa för alla som känner till de grundläggande reglerna i ADR.

Färger och märkningar på ADR-skyltar

Färgen orange är inte vald av en slump – den symboliserar varning. Numren är tryckta i svart, vilket ger kontrast och gör märkningen lättläst.

Ibland finns det ytterligare piktogram bredvid skylten som informerar om en specifik fara, t.ex. frätande eller brandfarligt material.

Typer av farliga ämnen

Enligt ADR-avtalet är farligt gods material och föremål vars internationella transport på väg är förbjuden eller tillåten på de villkor som anges i bilagorna A och B till avtalet.

Här är den fullständiga klassificeringen av farliga ämnen efter klasser:

Klass	Substancja
Klass 1	Explosiva material och explosiva ämnen
Klass 2	Gaser (brännbar gas, icke-brännbar gas, giftig gas)
Klass 3	Brandfarliga material – flytande
Klass 4.1	Brandfarliga material – fasta ämnen, självförbrännande material
Klass 4.2	Självantändliga material
Klass 4.3	Material som avger brandfarliga gaser vid kontakt med vatten
Klass 5	Oxiderande material
Klass 5.2	Organiska peroxider
Klass 6.1	Giftiga material
Klass 6.2	Smittförande ämnen och smittförande material
Klass 7	Radioaktiva material
Klass 8	Frätande ämnen
Klass 9	Andra farliga ämnen och föremål

Prova HOGS documents och spara tid

Automatisk inmatning av order i TMS-systemet, fakturering och utfärdande av order till transportörer. Allt för ett modernt transport- och speditionsföretag.

Vad är UN-nummer?

UN-nummer (från engelska United Nations Numbers) är internationella koder bestående av fyra siffror som har fastställts av Förenta Nationerna (FN).

De syftar till att entydigt identifiera farliga material och ämnen som transporteras i internationell transport. De används allmänt i ADR-systemet och är en av de viktigaste säkerhetsfaktorerna för denna typ av gods.

UN-nummer – lista med exempel på nummer för transporterade ämnen

Alla UN-nummer är tilldelade specifika ämnen eller grupper av ämnen med liknande kemiska egenskaper och faror. De kompletteras med lämpliga ADR-klasser, vilket gör det möjligt att mer exakt fastställa potentiella faror.

En fullständig lista över UN-nummer finns i officiella dokument, såsom bilaga I till förteckningen över farliga varor i ADR-avtalet.

Numer UN	Material/ämne
UN 1033	Metyloxid/dimetyleter
UN 1049	Väte
UN 1092	Akrylsyraaldehyd
UN 1104	Amylester av ättiksyra
UN 1123	Butylester av ättiksyra
UN 1129	Smörsyra
UN 1173	Etylesteri av ättiksyra / Etyletanolat
UN 1202	Dieselolja (flytande kolväten med flampunkt 55–100 °C)
UN 1203	Bensin (flytande kolväten med flampunkt lägre än 21 °C)
UN 1243	Methylformiat / Methylformiat
UN 1263	Färger och emaljer (inkluderar färger med ytaktiva egenskaper)
UN 1300	Lösningsmedel
UN 1594	Etylsulfat / Dietyletylsulfat
UN 1595	Metyletylsulfat / Dimetyletylsulfat
UN 1648	Metyletylcyanid
UN 1715	Acetanhydrid
UN 1727	Ammoniumfluorid i lösning
UN 1813	Kaliumhydroxid
UN 1823	Natriumhydroxid
UN 1831	Rykande svavelsyra
UN 1832	Svavelsyraavfall
UN 1842	Isättika
UN 1990	Bensensyra
UN 2014	Väteperoxidlösning
UN 2031	Salpetersyra innehållande 55–70 % ren syra
UN 2032	Salpetersyra innehållande mer än 70 % ren syra
UN 2353	Smörsyraklorid
UN 2426	Ammoniumnitrat – het koncentrerad vattenlösning
UN 2800	Underhållsfria våta ackumulatorer
UN 2809	Kvicksilver
UN 3257	Asfalt (flytande asfalt)

Transportörers och förares skyldigheter

Transport av farligt gods är ett stort ansvar som kräver inte bara kunskap om reglerna, utan också att de följs noggrant. Både transportörer och förare spelar en avgörande roll för att säkerställa säkerheten vid transport av ämnen som omfattas av ADR-reglerna.

Nedan följer en detaljerad beskrivning av deras skyldigheter.

Korrekt märkning av fordon

Alla fordon som transporterar farligt gods måste vara försedda med ADR-skyltar – rektangulära, orange reflexskyltar. De är obligatoriska och måste vara monterade på en synlig plats fram och bak på fordonet.

Skyltarna måste vara läsbara, hållbara och i perfekt skick så att det inte råder något tvivel om vilka material som transporteras. Om de saknas, är skadade eller felaktigt placerade kan det leda till allvarliga rättsliga konsekvenser och faror på vägen.

Transportdokumentation

Varje transport av farliga ämnen kräver att detaljerad transportdokumentation upprättas. Transportören är skyldig att tillhandahålla lämpliga dokument i form av instruktioner till föraren, som måste innehålla följande information: typ av transporterade ämnen, deras klassificering enligt ADR, UN-nummer, mängd transporterade ämnen samt typ av fara eller åtgärder som föraren ska vidta vid behov.

Dessutom ska föraren ha med sig transportdokument, förarbevis, intyg om att fordonet är godkänt för transport av specifika farliga ämnen samt intyg om att ADR-utbildningen har genomgåtts.

ADR-utbildning för förare

Varje förare som transporterar farligt gods måste genomgå lämplig ADR-utbildning. Efter avslutad utbildning erhåller föraren ett certifikat som bekräftar kunskaper om bestämmelser, säkerhetsregler och rutiner vid olyckor eller haveri.

Utan detta dokument har föraren inte rätt att transportera gods som klassificeras som farligt. Utbildningen omfattar både teoretiska frågor om identifiering av material och praktiska övningar, såsom hantering av skyddsutrustning.

Fordonsutrustning

Fordon som transporterar farliga ämnen måste vara väl förberedda för olika nödsituationer. De ska bland annat ha följande utrustning ombord:

• Brandsläckare, vars antal och kapacitet måste anpassas till fordonets storlek och de transporterade varornas klass.
• Personlig skyddsutrustning, såsom handskar, gasmasker, skyddsglasögon och kemikaliebeständig klädsel.
• Nöd- och varningsskyltar för att markera olycksplatsen vid en olycka.
• Säkerhetsinstruktioner, inklusive rutiner för nödlägen, tillgängliga på förarens språk och på de språk som krävs enligt ADR-bestämmelserna.

Efterlevnad av säkerhetsnormer

Alla transportfaser – från lastning, transport till lossning – måste följa fastställda säkerhetsregler. Transportören och föraren måste se till att lasten är korrekt förpackad, säkrad mot förskjutning och märkt enligt kraven.

Prova HOGS Maps i 14 dagar gratis!

Sammanfattning

ADR är inte bara en orange reflexskylt. Transportörers och förares skyldigheter vid ADR-transporter är tydligt fastställda och lämnar inget utrymme för fel eller förbiseenden. Varje steg – från korrekt märkning av fordonet, via förberedelse av dokumentation, till utbildning och utrustning av fordonet – är avgörande för säkerheten vid transport av farligt gods.

Att följa reglerna och se till att de identifieringsnummer som anges för den transporterade substansen är väl synliga är inte bara ett lagkrav, utan också en moralisk skyldighet för alla som är involverade i transporten av så krävande laster.

Vanliga frågor (FAQ)

Vad betyder siffrorna på ADR-skylten?

Siffrorna på ADR-skylten ger viktig information om det farliga ämne som transporteras. Skylten består av två delar:

• Den övre sifferkombinationen (Kemler-nummer) är ett farlighetsnummer som anger typen av fara, t.ex.:
  • ”33” betyder lättantändlig vätska,
  • ”80” betyder ett ämne med frätande verkan,
  • ”263” betyder giftig och lättantändlig gas,
  • ”539” betyder brännbar organisk peroxid.

• Den nedre sifferserien är UN-numret (materialets identifieringsnummer) som identifierar ett specifikt ämne, till exempel:
  • ”1203” för bensin,
  • ’1830’ för svavelsyra,
  • ”1017” för klor.

Viktigt är att dessa nummer gör det möjligt för räddningstjänsten, förare och transportörer att snabbt fastställa typen och graden av fara och vidta lämpliga säkerhetsåtgärder.

Vad betyder 33 på ADR-skylten?

Siffran 33 på ADR-skylten, som finns i den övre delen av skylten (Kemler-nummer), betyder lättantändlig vätska. Den första siffran ”3” anger faroklassen, dvs. brandfarligt material, medan den andra ”3” ytterligare bekräftar farans intensitet i samband med ämnets brännbara egenskaper.

Exempel på ämnen som kan ha beteckningen 33 på ADR-skylten är:

• bensin (UN 1203),
• aceton (UN 1090),
• etanol (UN 1170).

Vid transport av ämnen märkta med nummer 33 måste särskild försiktighet iakttas, eftersom det är ämnen som lätt kan antändas vid kontakt med eld, gnistor eller till och med hög temperatur. Transport av sådana ämnen kräver att strikta säkerhetsrutiner följs.

Vad betyder 23 på ADR-skylten?

Siffran 23 på ADR-skylten, som finns i den övre delen av skylten (Kemler-nummer), anger brandfarlig gas. Den första siffran ”2” anger faroklassen för gaser, medan den andra siffran ”3” ytterligare anger gasens brandfarliga egenskaper.

Exempel på gaser som är märkta med nummer 23 är:

• propan (UN 1978),
• butan (UN 1011).

Ämnen märkta med nummer 23 är farliga på grund av sina brandfarliga egenskaper och risken för explosion vid kontakt med eld, gnistor eller andra antändningskällor.

Vid transport av farliga ämnen är det nödvändigt att använda lämpliga säkerhetsåtgärder, inklusive användning av specialbehållare och iakttagande av ADR-normer. Vid transport av mindre partier av farliga ämnen är det viktigt att tänka på märkningen på förpackningarna (även enskilda förpackningar, t.ex. fat). Vid en olycka är det viktigt att snabbt markera farozonen och omedelbart informera räddningstjänsten.