AdBlue – vad är det och hur fungerar det?

Har du någonsin undrat vad det är för extra vätska som måste fyllas på i moderna dieselmotorer? AdBlue – det låter lite som namnet på en pryl eller en isotonisk dryck, eller hur? Men det är bara en oansenlig men viktig komponent i avgasreningssystemet i bilar med dieselmotor. Utan den går det inte att köra. Bokstavligen.

Under de senaste åren har AdBlue blivit ett obligatoriskt inslag i många personbilar, skåpbilar och lastbilar. Allt för att uppfylla de allt strängare utsläppsnormerna och begränsa mängden skadliga kväveoxider som släpps ut från avgasrören. Men… hur fungerar det egentligen? Måste man verkligen fylla på det? Vad händer om det tar slut? Och hur mycket kostar det?

I den här artikeln reder vi ut alla tvivel. Vi visar vad AdBlue-vätska är, hur den fungerar, var man tankar den och hur den påverkar dieselmotorer. Utan att dra ut på det (även om det kommer att bli lite utdraget).

Vad är AdBlue-vätska?

AdBlue är en genomskinlig vätska som vid första anblicken ser ut som vatten. Och i princip… är det lite det. Det är en vattenlösning av urea – den består till cirka 67,5 % av demineraliserat vatten och resten är specialrenad urea. Den är luktfri, icke brandfarlig och – trots vad namnen kan antyda – inte ett bränsletillsatsmedel, utan fungerar i ett separat system.

Dess uppgift är att neutralisera kväveoxider (NOx) som bildas vid förbränning av diesel i dieselmotorer. Eftersom kväveoxider är en av de mest skadliga beståndsdelarna i avgaser är AdBlue inte bara ett ”tillsatsmedel”, utan en verklig räddare i kampen mot luftföroreningar.

AdBlue utgör inget hot för människor eller miljön, förutsatt att det hanteras på rätt sätt. Det har dock starka korrosiva egenskaper, så det är bättre att inte spilla det på bilens lack eller motordelar.

Hur fungerar AdBlue exakt?

AdBlue kan jämföras med en osynlig brandman som hoppar in i avgasröret innan avgaserna når atmosfären. Men den släcker inte elden – den neutraliserar bara skadliga gaser. Hur fungerar det exakt?

När en dieselmotor arbetar släpps olika avgaser ut i atmosfären, däribland kväveoxider (NOx), som är särskilt farliga för hälsan och miljön. Här kommer AdBlue-systemet in, som använder så kallad selektiv katalytisk reduktion (SCR).

I praktiken hamnar vätskan i en separat AdBlue-behållare, varifrån den – under rätt tryck – tas upp av en pump och skickas till en speciell injektor. Den sprutar ut den direkt i avgassystemet, precis före SCR-katalysatorn (Selective Catalytic Reduction). Där, under påverkan av hög temperatur, bryts urea-lösningen ned till ammoniak och koldioxid. Som ett resultat av den kemiska reaktionen binds ammoniak med kväveoxiderna i avgaserna och omvandlas till flyktigt kväve och vattenånga – helt ofarliga för miljön komponenter som släpps ut i atmosfären. Enkelt? Kanske inte helt, men effektivt – och det mycket.

Låter det som magi? Det är kemi i ekologins tjänst. Tack vare denna reaktion kan utsläppen av kväveoxider minska med upp till 90 %, vilket gör det möjligt att uppfylla de stränga utsläppsnormerna EURO 6 och EURO 7.

Vad händer när AdBlue tar slut?

Viktigt att veta är att AdBlue-systemet bara fungerar när vätskan finns i tanken. Utan den kan SCR-tekniken helt enkelt inte användas, vilket innebär att neutraliseringen av kväveoxider slutar fungera. Det innebär i sin tur att fordonet inte längre uppfyller de utsläppsnormer som ligger till grund för dess godkännande för trafik.

Biltillverkarna är väl medvetna om detta, därför är fordon med AdBlue utrustade med säkerhetssystem. När AdBlue-nivån sjunker börjar datorn i fordonet att skicka varningar – först subtila, sedan allt mer bestämda. Och om du ignorerar dem kan du få problem.

Om du ignorerar alla meddelanden om att AdBlue måste fyllas på och tanken töms helt, blockerar datorn möjligheten att starta motorn igen efter att den har stängts av. Det betyder att du fortfarande kan köra dit du är på väg – men när motorn stängs av… är det slut på körningen.

Vissa bilar begränsar först motorns effekt eller vridmoment för att ge dig en sista signal: ”Hallå, fyll på AdBlue innan det är för sent!”. Det är ett slags nödläge som ska motivera dig att agera.

Det är också värt att komma ihåg att AdBlue förbrukas i proportion till bränsleförbrukningen – i genomsnitt cirka 1–3 liter per 1000 km, men för större fordon (t.ex. lastbilar) kan AdBlue-förbrukningen vara betydligt högre – upp till 10–15 liter per 1000 km.

Okej, men varifrån kommer egentligen AdBlue och när infördes det?

Även om det kan verka som om AdBlue är en uppfinning från de senaste åren, går dess historia i själva verket mycket längre tillbaka – till 1950-talet.

AdBlue introducerades dock på den breda marknaden 2005–2006, då lastbilar måste börja uppfylla allt strängare utsläppsnormer inom ramen för EU:s EURO-regler. AdBlue började användas i lastbilar som ett svar på EURO 4- och EURO 5-standarderna.

Med införandet av EURO 6-normen, som trädde i kraft 2014–2015, blev AdBlue en självklarhet i personbilar och lätta nyttofordon med dieselmotor. Det var då den verkliga expansionen av SCR-systemet och AdBlue-vätskan inom bilindustrin började. Idag är det nästan obligatorisk utrustning i moderna dieselmotorer.

Varför just dieselmotorer? Jo, för att trots sin bränsleeffektivitet och prestanda genererar dieselmotorer betydligt mer kväveoxider, det vill säga just de föroreningar som måste neutraliseras. SCR-tekniken med AdBlue har visat sig vara den mest effektiva och ekonomiska lösningen – både för tillverkare och användare av fordon.

Med andra ord: AdBlue är inte någon nyhet, utan en förutsättning för miljövänlig dieseldrift – oavsett om du kör personbil, minibuss eller lastbil.

Var sitter AdBlue-tanken?

Om du hör talas om AdBlue för första gången kanske du undrar: ”Okej, men var häller man det?”. Lugn – AdBlue-tanken är inte gömd någonstans djupt inne i motorn. Tvärtom är dess placering oftast ganska logisk och lättillgänglig – även om den varierar beroende på fordonstyp.

AdBlue-påfyllningen hittar du oftast:

• bredvid bränslepåfyllningen, under samma lucka (ofta markerad med en blå skruvlock),
• i bagageutrymmet, under mattan eller serviceluckan,
• under motorhuven, mindre vanligt – men det händer.

I lastbilar och skåpbilar är AdBlue-tanken oftast mer synlig – vanligtvis monterad på utsidan av fordonets ram, med en separat lock och märkning så att den inte kan förväxlas med bränsletanken.

Och här är en viktig anmärkning: AdBlue-tanken är helt separat från bränsletanken. Det är två olika system som inte har någon fysisk koppling. Försök därför under inga omständigheter att blanda AdBlue med diesel – det är ett recept på en allvarlig (och kostsam) katastrof.

Hur är det med tankens kapacitet? Här finns det heller ingen fast regel – i personbilar är den vanligtvis mellan 10 och 20 liter, vilket räcker för flera tusen kilometer. I större fordon är tankarna proportionellt större – i lastbilar är det vanligtvis mellan 50 och 100 liter.

Hur tankar man AdBlue och hur fyller man på?

Att fylla på AdBlue är ingen rocket science – även om det kan vara lite stressigt för någon som gör det för första gången. Lyckligtvis är det lika enkelt att fylla på AdBlue som att tanka vanlig bränsle. Det räcker med att känna till några grundläggande saker.

För det första – var tankar man AdBlue? Du har flera alternativ att välja mellan:

• Bensinstationer – allt fler bensinstationer erbjuder specialdispensrar för tankning av AdBlue. Du hittar dem oftast vid tankplatser för lastbilar, men allt oftare även för personbilar.
• Flaskor och dunkar – finns i stormarknader, bilaffärer och onlinebutiker. Det är en bekväm lösning för att fylla på själv, men det krävs lite försiktighet när du häller över vätskan.
• Auktoriserad service eller verkstad

Själva processen ser mycket lik ut som vanlig tankning av bränsle – du öppnar locket (vanligtvis blått), sätter i påfyllningsmunstycket eller tratten och häller i. Vid en dispenser är det hur enkelt som helst: precis som att tanka bensin.

I nyare bilar påminner datorn själv när det är dags att fylla på. Den visar ett meddelande om låg nivå och ibland till och med hur många kilometer det är kvar tills AdBlue är helt slut. Och kom ihåg – det är inte värt att vänta tills det är helt tomt. Det är bättre att fylla på AdBlue i god tid än att fastna med en bil som inte går att starta.

Sammanfattning

AdBlue är mer än bara ännu en vätska under motorhuven – det är en tyst hjälte i kampen för renare luft. Även om dess roll kan verka obetydlig, kan moderna dieselmotorer helt enkelt inte fungera i enlighet med utsläppsnormerna utan den.

Nu vet du:

• vad AdBlue är och vilka ingredienser det innehåller,
• hur AdBlue fungerar i avgassystemet och varför det är så viktigt,
• var AdBlue-tanken sitter och hur man fyller på den,
• hur ofta man måste fylla på AdBlue,
• och vad som händer när vätskan i tanken tar slut (vilket man helst inte bör testa själv).

Lyckligtvis kräver AdBlue ingen specialkunskap – det räcker med lite uppmärksamhet och regelbunden påfyllning.

Vanliga frågor (FAQ)

Vad är AdBlue och hur fungerar det?

AdBlue består av en vattenlösning av urea och demineraliserat vatten som hjälper till att rena avgaserna i dieseldrivna bilar. AdBlue:s huvudsakliga uppgift är att reducera kväveoxider i avgaserna. Användning av AdBlue gör att bilar kan uppfylla utsläppsnormer som Euro 6.

Hur mycket AdBlue går åt per 100 km? Hur ofta ska man fylla på AdBlue

Den genomsnittliga förbrukningen av AdBlue i personbilar med dieselmotor är cirka 1-3 liter per 1000 km.

I större fordon (t.ex. skåpbilar, lastbilar, bussar) kan förbrukningen vara högre – upp till 10–15–20 liter per 1000 km.

Kan man köra utan AdBlue?

Det är bättre att inte göra det. Om AdBlue-tanken töms kan motorn gå in i nödläge eller vägra att starta helt. Borddatorn varnar dig i god tid, men om du ignorerar varningen kan du inte starta bilen förrän du har fyllt på AdBlue.

Läs också: 6 sätt att sänka bränslekostnaderna för lastbilar (i vägtransport) >>>

Vad händer om jag inte fyller på AdBlue?

Först visas varningar på instrumentpanelen – först subtila, sedan allt mer bestämda. När AdBlue-nivån sjunker till noll blockerar datorn i bilen start av motorn efter att den har stängts av. I vissa modeller kan bilen först begränsa effekten innan den helt slutar fungera.